av CHARLES CÂMARA
I lördags, den 26 april 2025, begravdes påven Franciskus i sin favoritkyrka basilikan Santa Maria Maggiore i Rom. Politiska ledare och andra dignitärer från hela världen närvarade vid den heliga mässan på Petersplatsen för att ta farväl av den bortgångne påven. Världsledare som Donald Trump, Keir Starmer, Emmanuel Macron och Ursula von der Leyen samt ledare från andra stora nationer närvarade för att visa sin respekt för påven Franciskus. Världsledarna hyllade den bortgångne påven som en god person och oumbärlig moralisk röst på världsscenen.
Bortom symboliska gester
Trots verbala hyllningar från dessa dignitärer kan man ändå ställa frågan: På vilka sätt kan och bör ledarna för världens mäktigaste och rikaste länder visa respekt för påven Franciskus och hans andliga arv på sätt som verkligen betyder något annat än symboliska gester, nog så viktiga? Som internationell diplomati föreskriver, nuförtiden med lättillgängliga transportmedel, kan ledare från hela världen delta i påvars begravningar. Vi har sett det förr. Man skulle kunna tänka sig att det vanligtvis rör sig om symboliska gester med världsledarnas deltagande i påvars begravningar. Det är brukligt och en del av internationell diplomati att delta, eftersom en påve också är statsöverhuvud för Vatikanstaten. Men tänk om dessa världsledare verkligen ville hylla påven genom att ta sig an uppgiften att genomföra det som påven Franciskus eftersträvade och arbetade för under hela sitt pontifikat?
Värnade de utsatta och skapelsen
Påven Franciskus hade många goda avsikter för kyrkan, för de troende och för världen, och han åstadkom mycket under sina tolv år som överhuvud för den universella kyrkan. Många frågor låg honom varmt om hjärtat, framför allt värnande av de marginaliserade människorna i världen, särskilt de bortglömda, fattiga, flyktingar och migranter. Han brydde sig också om Guds skapelse – jorden med alla dess invånare, mänskliga och icke-mänskliga varelser – något han med emfas belyste i miljö- och socialencyklikan Laudato si’ (2015) och i apostoliska uppmaning Laudato Deum (2023), samt i flertal tal och uttalanden.
I sitt sista stora budskap på Världsfredsdagen, publicerat den 1 januari 2025, med titeln ”Förlåt oss våra skulder: ge oss din fred” relaterade påven Franciskus detta budskap till jubelåret om hopp, rättvisa och solidaritet. I denna kristna anda, där evangeliets värderingar lyftes fram, uppmanade Franciskus världens politiska ledare i de rikaste länderna att avskriva fattiga länders skulder, avskaffa dödsstraffet och upprätta en global fond för att utrota hungern i världen. Tänk om världsledarna som samlades vid begravningsmässan visade genuin respekt för påven Franciskus genom att göra verklighet av vad påven eftersträvade och vädjade till?
Avskriv fattiga länders internationella skulder
Många av världens fattigaste länder har enorma internationella lån att återbetala, med tillhörande höga räntor, till rika länder. Det gör det mycket svårt, rentav omöjligt, för dessa fattiga länder att använda sina begränsade skatteintäkter till utveckling av sin befolkning. Skuldavskrivning, eller åtminstone en betydande minskning av den, skulle göra medel tillgängliga som skulle kunna användas till att ge utbildning till alla, bekämpa extrem fattigdom, förbättra jordbruket och stödja småföretagande, förse befolkningen med rent vatten och basal sjukvård, bland andra nödvändiga åtgärder som medborgarna är i behov av, framhöll påven Franciskus.
Avskaffa dödsstraffet
Nästan 28 000 personer sitter i dödscell i minst femtiofem länder, inklusive USA, Saudiarabien och Kina. Påven betonade i sitt fredsbudskap att dödsstraffet strider mot det av gudagivna mänskliga värdigheten och strider mot kyrkans syn på respekt för livet i alla dess faser, från befruktning till naturlig död. Förekomsten av dödsstraff nedvärderar inte bara livets helighet utan eliminerar också allt mänskligt hopp om förlåtelse och rehabilitering. Ett utsläckt liv kan aldrig återupplivas. Men så länge det finns liv finns det hopp om förbättring och omvändelse, konstaterade påven.
Inrätta global fond för att utrota hunger
Ofantliga belopp anslås årligen över hela världen för militära ändamål, noterade den helige fadern i sitt fredsbudskap. Enligt SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute) årsrapport 2023 spenderades nästan 2 500 miljarder USD för militära ändamål över hela världen, varav USA stod för mer än en tredjedel av detta belopp (900 miljarder USD). Samtidigt har det hävdats att för att utrota hungern i världen, stödja hållbart jordbruk och öka tillgången till förnybara energikällor, se till att alla har tillgång till rent vatten, utbildning, hälsovård och mödravård, samt motverka den globala uppvärmningen och förstärka den livsunderstödjande biologiska mångfalden på jorden, skulle den nämnda summan räcka mer än väl för att förbättra livet för alla, istället för att använda medlen till militära ändamål – det vill säga, till att förbereda sig för krig, förstörelse och död. Vilket slöseri, konstaterade påven. Därför vädjade Franciskus i sitt fredsbudskap till världens politiska ledare att skapa fredliga samhällen, nedrusta, minska de militära utgifterna och i stället använda de tillgängliga medlen till att förbättra livet för sina egna medborgare och förbättra livet för de fattiga i resten av världen, samt främja livsuppehållande ekologiska system över hela jorden.
Det skulle vara hedersamt för ledarna från världens rikaste och mäktigaste stater som samlades vid påven Franciskus begravningsmässa, att visa verklig respekt för den avlidne påven genom att introducera radikala politiska lösningar och konkreta åtgärder i den påven Franciskus anda. Detta är ju vad Franciskus hade vädjat till världsledarna under sitt påvedöme, nämligen att använda jordens begränsade resurser för att möjliggöra ett gott liv för alla människor, avskaffa orättvisor, lagar och ovärdiga sedvänjor, utöva rättvisa genom en rättvis fördelning av världens resurser, ingå i genuina dialoger med meningsmotståndare, upprätthålla internationella lagar, förordningar och rättigheter, respektfullt lyssna till varandra, och framförallt leva i fred med varandra, med gud och med hela skapelsen.
Gudsrike som redan är här
Det är förstås en from tanke att hoppas på att våra politiska ledare skulle ta sig att genomföra det som påven Franciskus ville för världen. Om världsledarna ändå kunde genomföra enkom en bråkdel av detta skulle mycket vara vunnet och världen skulle vara på rätt väg. Ännu bättre vore det om de mäktiga ländernas ledarskap kunde företa radikala åtgärder i samarbete med civila samhället, inklusive kristna samfund som finns över hela världen, vilka strävar efter att bidra till skapande av gudsrike här och nu på jorden, gudsrike som redan är här och ska fullbordas med hjälp av den helige Ande.
Charles Câmara 2025-04-28
Detta är en opinonstext.